Te har blivit min räddning. Har under de senaste dagarna druckit mycket te. Hittade ett jättegott chaite när jag var och handlade sist. Kommer köpa det igen. Redan tredje koppen idag. Grönt te är det såklart!Har även varit hos min kusin idag och busat med hennes dotter (som jag är gudmor till). Vi hade jättekul! Vi lekte med barbie, målade och busade. Vi fikade och åt mat där i mellan också. Fick dessutom en försenad julklapp i form av två fina ljusstakar. Kommer funka extra bra på bordet när jag tagit bort alla ljusljusen.

Här sitter jag med en kopp kaffe. UTAN dopp! Det känns jätteskumt. Men huvudvärken verkar gå över åtminstone. Gott var det då inte! Men jag vänjer mig. Har som tur är tidigare vant mig vid att dricka kaffe utan socker i. Förr var standarden typ 3 bitar. När jag va liten ville jag gärna ha lite kaffe till mitt socker. Sötsuget är dock mindre närvarande idag, vilket är väldigt skönt. Snart blir det en sen middag/lunch då jag klev upp ganska sent idag. Väldigt skönt med lång sovmorgon. Har sovit väldigt gott i natt!

   Min söta mugg jag fick av min kusin i julklapp 2013.

Dag ett av min sockerutmaning gick väldigt bra. Det är dock redan idag (dag två) som mitt sug redan hunnit ikapp mig. Men jag ska väl klara det också. Det största suget, är som förväntat, efter coca-cola. Bubbelvatten gör inte riktigt samma effekt. Ska köpa hem lite mer frukt idag då vi ska till affären. Ett bra substitut för godis. Men det gäller att inte överdosera där heller.  Håll tummarna för mig!

Ibland blir jag upprörd och ledsen över att det talas så lite om psykisk ohälsa. Många ser det fortfarande som tabu fast det ändå är så vanligt förekommande. Man är rädd att bli stämplad som idiot eller att bli utpekad som annorlunda.

I värsta fall leder psykiska ohälsa till självmord då man inte fått den hjälp av vården man behöver. En del söker inte alls vård och andra kanske istället tar till droger eller alkohol. Vore det inte bättre om vi slog hål på myter om psykisk ohälsa och  dessutom började jobba för en bättre sjukvård?

Jag har som tur är fått medicinering som hjälper mig med det dagliga livet. Har även vänner och familj som stöttar mig. Jag har själv insett att utan medicin fungerar inte jag. Även om jag inte borde, så skäms jag ibland för den jag är och för vad jag tampas med. Inte alla vet vad jag går igenom och de flesta förstår inte alls hur det är. Men genom att skriva detta inlägg hoppas jag att fler får förståelse för hur det är. Det kan dessutom var fler av er som känner igen er, då inser ni att ni inte är ensamma. Nedstående text beskriver lite av den sjukdomsbild jag tampas med.

Ångest är starka känslor av oro och rädsla som de flesta känner någon gång. Det hör till livet. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare eller till något man tror skulle kunna hända framöver och som väcker oro. Men man kan också få intensiv ångest utan att man riktigt förstår varför man mår så dåligt. Ångest brukar kännas tydligt i kroppen. Hjärtat slår snabbare, man kanske börjar svettas, känner som en klump i magen och kanske får svårt att andas. Symtomen är obehagliga och beror på att olika stresshormoner kommer ut i blodet.

En form av ångest kallas panikattack. Det är stark ångest som kommer plötsligt och varar i minst några minuter. Panikattacken kan kännas väldigt plågsam och överväldigande men den är inte farlig i sig. Däremot är det vanligt att man tror att något farligt eller livshotande ska hända när man får en panikattack.

Till ångestsjukdomar räknas också generaliserat ångestsyndrom - GAD, paniksyndrom, social fobi, fobier och tvångssyndrom.

Ibland används ordet ångest också för mer vardaglig oro, till exempel den nervositet man kan känna inför en jobbintervju. Men ångest är något mer än den typen av oro, som kanske främst handlar om tillfällig stress.

(Texten är lånad från 1177 Vårdguiden.)

Har ni tankar, frågor, funderingar eller andra åsikter om detta inlägg så hör av er! Jag vill veta vad ni tycker!

Nytt år betyder nya utmaningar. En nystart med massor av spännande saker framför oss. Jag börjar detta året med en månads sockerdetox. Har tagit mig an en sockerfri månad. Går all in och ska försöka undvika allt socker så gott det går. Eftersom mycket innehåller socker så gäller det att lusläsa alla innehållsförteckningar helt enkelt. Men det ska gå. Det värsta är dock det faktum att jag inte heller ska dricka läsk (inkl light-produkter), vilket annars är min stora last. Coca-cola light är favoriten. Men jag vet att det ska gå, har klarat det först. Så en liten uppmaning till er som tänkt bjuda mig på fika. Jag tar hellre en frukt eller kanske fruktsallad! Vatten eller te att dricka. Jag håller er underrättade hur det går för mig! Har ni några utmaningar i år?