Det har varit en väldigt härlig dag idag. Vädret har varit underbart! Önskar det blir fler såna dagar. Väderprognosen för kommande vecka ser dock inte allt för ljus ut. Midsommarafton ska bjuda på regn vilket kommer göra många besvikna (mig inräknad). Hoppas juli månad bjuder på mer sol. Längtar efter varm sol och salta bad. Har träffat en sex dagar gammal bebis idag. Som jag har längtat efter henne! Världens lugnaste och goaste lilla tjej (nästan lika go som sin storasyster). Hon fick ett supersött set med body, byxor och mössa av oss. Hon kommer bli supersöt i den. Sen har jag lekt med hennes goa storasyster också. Vi hoppade studsmatta, gungade, sprang och hoppade lite mer studsmattan medan vi skrattade. Så nu har jag träningsvärk i benen och i magen. Skönt sätt att motionera på. Hihi.

   Gungeligung!!

Dagen har jag spenderat med att klyva ved, hemma hos pappa. Fick några timmars kroppsligt arbete, frisk luft och sol på mig samtidigt som jag kunde lyssna på min ljudbok. Fick även tillfälle att umgås lite med pappa och sen fick jag gratis lunch ockå. Kunde ju knappast bli bättre. Nu är jag lite mör, men inte så farligt. Det värsta är nog att jag missat smörja in en fläck med solkräm, så nu är en bit av min rygg aningen rödare än resten av min kropp. För övrigt blev jag väldigt förvånad över hur bra min solkräm är. Hade inte förväntat mig det av en billigare solkräm från ICA. Passade även på att ta med mig några rabarber från pappa så jag planerar att göra lite paj inom en snar framtid. Fick också sylt av pappa, eftersom han varit på Gotland nyss så blev det samlbärssylt! Det är sjukt gott, speciellt till saffranspannkaka. Måste nog laga det en dag.

        Ett hett tips!

Som ni vet så försöker jag ta mig ut på en promenad varje dag. Det är skönt att rensa hjärna och samtidigt få frisk luft samt motion. En perfekt kombination tycker jag. Både igår och idag fick jag sällskap av min sambo. Alltid mysigt att gå tillsammans med honom. Prata, skratta, hålla handen och njuta. Vi har hittat en mysig stig att gå nere vid ån. Dock ser man den trista fabriken (där sambon till på köpet jobbar), men det stör inte den så annars vackra omgivningen. Stigen är nog den bästa biten på hela promenaden. Det trista är att få går den och det är därför mycket högt gräs i kanterna och vissa bitar av stigen är nästan igenväxt. Hoppas fler upptäcker den så nån ser till att röja upp.

Den här veckan har det varit svårare att hitta nån att ge ris till. Det kommer därför inte vara något tema denna veckan. Nästa vecka får vi se vad som om det blir ett  tema igen.

Veckans RIS:

Jag tänker ge veckans ris till den eller dem som skräpat ner runt omkring vår tomt (och på andra ställen i naturen). Det är inte speciellt kul att promenera förbi gamla påsar från McDonalds, tomma juicepaket, tvättsvampar eller plastpåsar med frigolit. Hur svårt kan det vara att slänga soporna i en soptunna? Har ni ingen respekt för naturen? Hade ni tänkt att vi ska plocka upp er skit?

Ett extra taggigt ris till den som konstruerat iTunes och nu gjort det så komplicerat att man måste ha en ingenjörsexamen för att klara av att lägga in en ljudbok på sin iPod!  

Veckans ROS:

Först vill jag ge ett stort fång vita rosor till min nära vän som i veckan fött en ursöt liten dotter. Hennes äldre dotter är min guddotter och det blir kul med en lillasyster också. Har ännu inte träffat den lilla nya men det ska ske så snart som möjligt.

En röd ros vill jag  ge min sambo som alltid skämmer bort mig med fina presenter och komplimanger när jag som mest behöver det. Ingen får mig att skratta så som han gör och det är guld värt.

En gul ros till var och en av mina vänner som trots mina fel och brister ställer upp för mig. Jag vet vad äkta vänskap är tack vare er.

En extra stor rosa ros vill jag skicka till min kusin som skadade sin axel så olyckligt och är nu sjukskriven. Hoppas det onda går över snart.

Det finns några saker jag hatar mest med sommaren. Först och främst är det ofta svårt att sova när det är varmt, sen är det alla förbannade småkryp som dyker upp överallt. Jag är smått överkänslig för myggbett och andra liknande bett. Har förövrigt redan haft borelia två gånger också. Nu har jag fått tre riktigt stora myggbett, ett på låret och två på armen. Ser just nu ut som om jag varit med i krig för jag har satt motverkande bandage över betten med alsolspritindränkta bommulstussar med sterila kompresser över och toppat med plåstertejp. Igår såg jag ännu värre ut eftersom jag då även haltade efter att jag pinat min fotvårta med en dos av min kur för att få bort den envisa vårtan. Men det var väl helt okej med smärtan när man har vetskapen om att vårtan snart är borta. Kan erkänna att jag tyckte synd om mig själv igår kväll när jag haltade runt här med mina bandage. Igår var jag förresten ute på en långpromenad med min kusin och hennes dotter. Det var väldigt trevligt och en aningen svettigt fram tills dess att det började ösregna och vi blev dyngsura. På vägen hem fick vi då söka skydd hos min moster. Där fick vi torra kläder. Så bortsett från att jag tyckte synd om mig så var det en bra dag igår.

Som ni redan vet så tänker jag ha ett återkommande inslag här på bloggen. Veckans tema för ris och ros kommer vara trafiken. Eftersom jag är ute och går mycket (och kör även en del bil eller cyklar) så ser jag mycket saker som jag gått och irriterat mig på eller blir glad över. Dock blir det mer ris än ros denna vecka, men hoppas på ett mer positivare inlägg nästa vecka!

Veckans RIS:

När jag är ute på promenader möter jag en del människor som också promenerar. Något jag uppmärksammat hos de flesta vuxna som jag möter (dock inte på gångvägar eller trotoarer) har yttersdålig koll på vilken sida man ska gå på. Man kan förstå när barn, som kanske inte fått lära sig detta än går på fel sida, men vuxna människor. Är det inte så att man får lära sig det redan i skolan? Jag blir inte bara irriterad på detta faktum för att det är ett störande moment, det är ju även en trafikfara. Anledningen till att man går på vänster sida är ju för att man ska möta trafiken (enligt min mening) för att kunna se fordon som kommer för att eventuellt flytta på sig ifall risken för en olycka kan förekomma. Tänk inte bara på er själva utan även på de andra i trafiken. Det samma gäller er som cyklar för övrigt. Blev förresten nästan påcyklade när vi promenerade på gångvägen häromdan. En dam i 50-årsåldern (samma dam hade vi tidigare mött på vägen, gåendes på fel sida) kom i ilfart bakom oss. När vi upptäckte detta så flyttade vi oss ut vägen mot dikeskanten. Då kommer damen på insidan, nästan nere i diket och kör om oss. Vet hut kärring!

Det är ju inte bara en gåendes fel ifall han/hon blir påkörd utan bilisternas roll spelar in lika mycket. Det är även allt för många som inte kör undan ordentligt för oss som går på vägarna. En del orkar inte ens flytta sig en millimeter. Höll på att få en sidospegel mot armen häromdan när en snobbig kostymnisse vägrade köra udan. Sen att de samtidigt kör som blådårar är ju också väldigt skrämmande. Inte konstigt att det händer olyckor så ofta.

Ett extra stort ris till den man som körde rakt ut framför mig och pappa i torsdags då vi var på väg hem. Det var inte många centimeter kvar från att vi skulle kört in med vår Mustang in i passagerarsidan på din nya fina Volvo. Som tur var hann pappa precis i sista sekund svänga undan och undvika en katastrof. I vår bil finns inga trepunktsbälten eller airbag, så vi hade nog inte klarat oss lika bra som dig. Nästa gång kanske du åtminstone titta åt båda håll innan du kör rakt över vägen! Det som är extra skrämmande är att du inte ens märkte vad som hände! Hade jag inte varit så chokad och full med adrenalin så hade jag tagit ditt bilnummer och ringt polisen!

Veckans ROS:

Jag tänker i motsats till de som inte ger oss gångare tillräckligt med utrymme uppmärksamma er som faktiskt gör det. Har mött många lastbilar (och andra fordon) som gjort stor plats för lilla mig och jag blir lika glad varje gång. Tack för att ni hjälper oss!

En ros till alla glada människor vi mötte och träffade under torsdagens nationaldagsrally. Det är alltid lika trevligt med någon som vinkar eller pratar med en utmed vägen. Extra rosor till er som organiserade det hela.

En extra ros till min moster och hennes man som hjälpte mig, min blöta kusin och hennes trötta dotter med torra kläder då vi hamnade mitt i ett ösregn under en långpromenad. Kläderna ska snart komma tillbaka till rätt ägare!

För att inte min lilla blogg ska bli helt torr på grund av min bloggtorka så har jag bestämt mig för att ha ett återkommande inslag på bloggen. Jag har därför bestämt att varje söndag ha ett inlägg där jag ger nån/några/nått veckans ris respektvie ros. Kan avslöja redan nu att söndagens första inägg kommer röra trafik.

Igår vad det återigen dags för det årliga nationaldagsrallyt. Jag och pappa har de tre senaste år åkt iväg tillsammans med ca 90 andra fordon (till och med årsmodell sent 80-tal)  på en ca tio mils lång rullande tipspromenad med tillhörande praktiska övningar. Förra året gick det bra för oss, i år gick det sämre. Men det var trots allt kul och som vanligt avslutades dagen i den vackra slottsparken med traditionell grillbuffé. Vädret var toppen och bilen orkade hela vägen runt. När vi kommit hem igen så tog jag en något sen, men välbehövlig och skön promenad som avslutades med en egen flaska coca-cola. En klart godkänd nationaldag!

   Vrålåket.

  På väg, någonstans i närheten av Töllsjö.

  Segt med startnummer 50.

  Solen sken nästan hela dagen.

  På en av de andra bilarna satt den här brickan. Hamburgaren och colan var i plast, hur verkligt och häftigt som helst.

  Vi fick i alla fall en liten plakett.

  En långpromenad i kvällssolen.

  En coca-cola med mitt namn på. Lite spektakulärt ändå.