Mycket vacker sång, inte långt ifrån att en tår faller på min kind.

Har du också blivit överraskad över en kompis beteende? Du trodde du kände en person men helt plötsligt visar hon/han sig vara en helt annan person? Detta har  hänt mig.

Jag är grymt besviken. Hade hoppats vi kunde fortsätta som förut, men det klarar jag inte av. Vi har liksom vuxit ifrån varandra. Jag har förändrats medan du står kvar på samma ställe där vi började. Hoppas en förändring sker för annars mister du ännu en vän. Jag trodde jag kunde lita på dig i vått och torrt, men det har du bevisat att jag inte kan.  Nu är det upp till dig!

Ja jag vet, överskriften låter som jag är en bitter kärring med inget bättre för mig än att klaga på människor. Det kan ju ligga en liten sanning i det men jag har även rätt i att vara irriterad på vissa människor. Jag undrar faktiskt vad människor fått för uppfostran egentligen. De flesta verkar inte ha fått nån alls, iallafall har deras föräldrar INTE lärt dem hur man beter sig hyffsat mot andra människor.

Visst, man kan ha problem med de sociala reglerna eller ha nån form av socialt handikapp, men jag tror ibland att en person med Aspergers syndrom skulle veta bättre hur man för sig än en "normal" människa.

Om man exempelvis är i en affär och vill att en person ska flytta på sig så kan man ju inte automatiskt tro att personen vet vad man vill om man står bakom honom/henne och flåsar. (Det är ganska obehagligt att ha en sån person bakom sig.) Inte heller funkar det med att gå på personen utan att be om ursäkt och sedan tränga sig förbi. Man kan faktiskt säga: URSÄKTA. Det brukar faktiskt funka för de flesta, kanske inte för  döva eller icke svenskspråkiga personer. Jag brukar flytta på mig så fort nån ber om det, det har jag fått lära mig är hyffs. Samma sak gäller om jag vill förbi någon eller så, då säger jag ALLTID ursäkta.

Sen finns det dem som tror de kan knö sig före hur som helst. De armbågar sig fram och kan titt som tätt stöta till eller nästan knuffa männsikor. Men ber de om ursäkt för sin klumpighet? Nej då! De bara älgar på och tror de äger världen. Ett tips: DET GÖR NI INTE!

Sen finns det ju dem som tror att deras liv går före alla andras och inte intresserar sig för andras liv. Kan ju tipsa ER om att det krävs två personer för en dialog (ett samtal mellan två personer) . Annars kallas det MONOLOG (ett längre tal från en person, ofta använd i teatersammanhang, t.ex i en pjäs, där en roll uttrycker tankar, funderingar, eller liknande) och det kan du/ni ha med er själva om ni tycker det är så jävla intressant.

Sen finns det ju dem som inte vet hur man gör när man är trevlig. Ständig PMS  skulle jag kalla det. Men det är en skillnad mot att vara en bitch (som jag kan vara ibland) och vara en gnällspik/surkuk/bitterfitta (kalla det vad du vill) En bitch kan faktiskt vara trevlig ibland, medan gnällspiken/surkuken/bitterfittan kan faktiskt inte vara det utan måste sprida sin bitterhet runt sig och aldrig vara trevlig. NÅGONSIN. Stackars människa egentligen. Antagligen har denna person inte heller fått lära sig att det tillhör allmänt hyffs att FÖRSÖKA vara trevlig även om nått gått emot en. Det är okej att vara sur, men inte hela tiden.

Vissa personen vet inte heller hur man ska bete sig mot andra människor. Jag säger så här, du ska behandla människor så som du själv vill behandlad. Är du snäll mot mig så är jag snäll mot dig. Är inte det en väldigt bra regel? Nu tänker du säkert så här: JAAA!

Men varför är det då så jävla svårt för människor att vara trevliga? Hur svårt kan det vara att le? Hur svårt kan det vara att säga ursäkta? Hur svårt kan det vara att på ett SNÄLLT sätt framföra det man vill säga?

Sen finns det ju tillfällen då man måste känna av läget och veta hur man ska föra sig eller agera. Men det är inte alltid hissen går ända upp på en del. Får man en glad hälsning av nån så kanske man ska ge en tillbaka, eller? Ja det kan man tycka är logiskt. Men så tänker inte alla, nej då. Man kan helt enkelt skita i det. Hm, jättegulligt av dig verkligen! Jag känner mig så önskvärd och så lycklig. NOT!

Nä människor där ute!! Vare sig du har hyffs, är en bitch, en gnällspik/surkuk/bitterfitta eller nån annan form av personlighet så snälla SKÄRP DIG! Var lite trevligare mot iallafal EN medmänniska idag eller imorn eller varje dag i resten av ditt liv. Då kanske, jag säger KANSKE välrden kan se lite ljusare ut för oss som försöker leva ett glatt och smärtsamt liv. Du kanske till och med blir lite gladare själv på kuppen?

Jag har funderat lite på det här med språk, dialekter och ord. Egentligen främst i svenskan då. Själv kan jag inte definiera vilken exakt dialekt jag talar, men nått mitt i mellan västgötska, rikssvenska och en släng av borås-dialekt (kan även finnas vissa tendenser till göteborska av vissa anledningar). Men så mycket vet jag hur min orginaldialekt ska talas, när det gäller de flesta orden. Men personer i min bekantskapskrets verkar tro att man kan göra om och hitta på egna ord. "Bara för att det låter som det skulle kunna heta så". Men kära ni "ordpåhittare", det funkar inte här förstår ni. Språkpolisen nr 1(???) här säger att man inte kan göra så. Jag menar att du inte kan göra egna ord, det låter inte ens coolt!

Den här filmen såg jag för några år sen på skolbio och minns den med avsky. Inte för att filmen var dålig, tvärtom, utan för sättet som drogmissbruket visades på. Sen finns det ett par scener i filmen som är värre än de andra. Men den är väldigt sevärd och kan rekomenderas med en varning för STARKA scener!

Requiem for a Dream

Aldrig har drogmissbrukets helvete skildrats så brutalt och smärtsamt påträngande som i Oscarnominerade -Requiem for a Dream - Darren Aronofskys hyllade genombrott. Med pulserande närvaro, visuellt fulländat bildspråk och kolsvart humor dirigerar han sin skakande dödsmässa över den amerikanska drömmen.

Har en förkärlek för parfymer, använder det nästan varje dag. Hittade för nått år sen en mkt god parfym som inte verkar gå att få tag i. Den är från valention och lukar gudomligt.

Min vän Irén som nyligen semestrade i Thailand erbjöd sig att försöka hitta parfymen "over there". Hon besökte till och med Förenade Arabemiraten för att finna den. Tyvärr verkade det lönlöst, men hon hittade istället en annan underbar parfym från Valentino. Tack Irén!!

Men har ännu inte gett upp hoppet för den andra Valention parfymen! Men snart ska jag finna den och då ska den banne mig vara billig!!  

Har tränat idag och varje dag  sen i lördags. Känner mig stolt faktiskt. Calle (pekar uppåt) har varit en bra motivation med sin sång i mina öron från min iPod. Speciellt denna låt, som han förövrig framförde med stor bravur i Idol. :D

Sitter här och blir nostalgisk. Nej jag har ingen åldersnojja för jag vill inte bli yngre. Inte än iallafall. Saknar bara den gamla tiden en aning. Då man hade massor av roliga fester titt som tätt. Blir inte på samma vis nu för tiden inte.

Men kanske man kan dra ihop delar av det gamla gänget igen?