Det snöar, snöar, snöar,snöar och snöar lite mer. Visst är det mysigt med snö, men det orsakar mycket problem också. Framför allt på vägarna och det gillar jag inte. Sen är det väldigt trist att inte kunna gå ut knappt pga all snö. Inte kul att promenera i den här snön. Tror knappast att de plogar extra för att jag vill gå ut och gå. Tror heller inte att snön vill göra ett uppehåll när jag tar en promenad.

  Det börjar bli en "mysig" snökant på rutans utsida. Skulle nästan kunna tro att den är konstgjord, men den är faktiskt helt äkta!

När sommaren är här önskar man att det dröjer länge innan snön och kylan kommer tillbaka. Men det dröjer inte länge innan det är minusgrader och snö på marken. Jag kan ovilligt erkänna att just nu tycker att det är mysigt med 17 minusgrader (och stigande?) och snö. Frågan är ju bara hur länge jag tycker det är mysigt!? Helgen har varit sådär vintermysig och jag hoppas det fortsätter så hela vintern.

I fredags var det bio med sambon. Vi såg den svenska filmen Call Girl. Tyckte den var helt okej faktiskt. Gillar ni svenska filmer med politiska inslag så ska ni se den. Det tråkigaste var ju att killen som satt jämte mig (och nu menar jag inte min sambo) var allmänt jobbig. Han var nog inte van vid att gå på bio då han bredde ut sig lite väl mycket plus att han (ca 45 minuter in i filmen) somnade och snarkade! Han skulle behöva gå på en kurs i "Bio-hyffs" tror jag. Igår var vår kompis E (även kallad "brorsan") på besök. Vi åt god mat, skrattade, bakade paj och skrattade lite till. Eftersom det blev lite sent igår så har vi tagit det lugnt idag, såhär den första advent. Vi tog en promenad på över en timme. Det var jätteskönt men det nöp ganska hårt i kinderna av minusgraderna. Nu känner man sig go i kroppen. Resten av dagen och kvällen spenderas i soffan!

Ps. Glömde säga att jag hann städa hela huset igår och köra ett VÄLDIGT svettigt Step-pass! Bara så ni vet! Ds.

Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig. Jag och sambon hade tänkt att gå på bio ikväll. Hade sett fram emot det jättelänge, för det är inte varje dag vi gör nått så mysigt tillsammans. Vi lagade god mat här hemma som vi åt innan vi duschade och gjorde oss iordning för bio. Sen satte vi oss i bilen och åkte iväg. Det hade lite tidigare börjat regna som sedan övergick i snö. När vi åkt en bit började vi båda tycka att det kom lite väl mycket snö. Det var väldigt jobbigt att köra tyckte sambon och jag började nästan må lite illa av att titta in i snön som vräkte ner. Så vi beslutade oss för att ta en avtagsväg för att köra hem igen. Vi tog en snabbsväng förbi macken för att hyra en film istället. Så nu ligger vi här, i vår soffa och ser på film. Inte den avslutning på kvällen vi tänkt, men mysigt det också. Nästa helg hoppas vi vädret blivit bättre och att vi kan ta oss iväg på bio då istället.

Igår när jag loggade in på min mail hade jag fått ett brev från CDON. Där stod det att de hade skickat min beställning. Då slogs jag av panik, för jag hade INTE beställt nått. Det visade sig vara två böcker, var av en jag redan hade. Jag tänkte att det måste blivit nått fel på cdon's hemsida. Sen blev jag rädd att det var någon som hackat min sida (varför i hela friden någon skulle vilja göra det!) och beställt böckerna för att jävlas med mig. Så jag skickade snabbt en avbeställning till CDON och sen postade jag ett argt inlägg på facebook. Imorse när jag vaknade hade jag fått ett meddelande på min mobil. Det var från min vän A. Han sa att det var han som beställt böckerna som en tidig julklapp till mig. Han hade skickat sina uppgifter och därför trott att leveransmailet skulle komma till honom. (Vilket det ju uppenbarligen inte gjort.) Så nu har jag iallafall böckerna här, betalda och allt! Så tack till dig Ante för min första och hittils  bästa julklapp! Man kan lugnt säga att jag blev överraskad!

Var ute på promenad tidigare idag. På vägen såg vi något som vi båda blev något förvånade över att se. Någon i grannskapet hade redan satt ut en gran i trädgården med julgransljus i! Känns det inte lite väl tidigt? Nog för att jag fått lite julfeeling sen länge. Men lite ordning får det väl vara? Tidigast den första advent, hallå!

  Bilden är lite suddig kanske, men ni ser väl ljusen i fjärran? Det är granen!

En serie händelser de senaste åren har gjort att jag insett att jag inte längre kan stå ut med vissa saker jag hittills stått ut med utan att sätta ner foten. Det finns en person i min närhet som gång på gång gjort mig så illa att jag inte längre orkar med det. Jag kommer därför, på bästa sätt, bryta kontakten. Personen i fråga är en sån person som aldrig kommer förstå, även om man slänger det rakt i ansiktet, att man blivit sårad av det som sagts eller gjorts. Därför tänker jag inte ödsla tid på att förklara för personen varför jag agerar som jag gör. Så länge jag slipper få elaka kommentarer kastade i ansiktet gång på gång, trots att jag alltid är snäll mot personen. Som liten trodde jag att personen var en trygg famn jag kunde gå till när det varit svårt i skolan, när de kallade mig ful,dum eller tjock, men jag fick samma saker kastade i ansiktet där. Det har känts som knivar i hjärtat, slag i magen och spottloskor i ansiktet i många  år. Det är nu, när jag är 28 år, som jag är såpass vuxen och då förstått  att jag kan välja vem jag vill ha i mitt liv. Jag vet också att personen i fråga inte kommer läsa det här blogginlägget så jag tänker inte berätta vem personen är. Jag anser inte att jag hänger ut personen genom att göra så.  För jag vill ju få ur mig irritationen över hur irriterad jag är på denna cyniska och inskränkta människa här på bloggen.

Jag vet också att jag genom detta handlande kan göra andra människor i min närhet ledsna. Men samtidigt måste jag sätta min psykiska hälsa i första rummet. Kan de inte acceptera det så blir jag minst lika ledsen. Jag hoppas verkligen att detta är det allra bästa sättet att få en lösning på problemet. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till!

Det var länge sen jag kände mig såhär irriterad faktiskt (PMS på G?)! Har haft en helt okej dag trots det dåliga vädret. Har ätit god mat och körde ett härligt, svettigt och urkul pass med latinmove. Det jobbiga började dock när jag var på väg hem. Jag var hurtig nog att cykla till träningen, fullt påklädd med regnkläder från topp till tå. Det var väldigt jobbigt att ta sig fram idag då jag inte såg nått eftersom regnet hamnade på mina glasögon. Till på köpet blåste det också. Jag cyklade ganska fort för att komma hem, men när jag var nästan hemma lyckades jag tappa min mobil rakt ner i asfalten (den ramlade ur fickan och jag brukar ALLTID stänga mina fickor i vanliga fall). Stannade cykeln för att plockade upp mobilen medan jag suckade och oroade mig för att den gått sönder. Sen fortsatte jag hem med en längtan efter en varm dusch. När jag nästan var framme för att parkera cykeln, då jag satte ner foten, halkade jag till. Jag gick nästan ner i spagat medan cykeln fortsatte in i husväggen med en smäll. Nu såhär efteråt har jag kunnat skratt åt det, men jag har sviter efter händelsen. Mobilen har ett litet jack i en kanten och jag har ont i låret, knät och tårna men  mest är nog min självkänsla blåslagen! Har sedan dess irriterat mig på småsaker. Hoppas det går över snart för det är väldigt tråkigt att vara såhär. Imorn är en ny dag och då tar vi nya tag.

Ibland är jag inte jättestolt över de låtar som sätter sig på hjärnan. Just den här är inte speciellt bra, men själva refrängen har satt sig på hjärnan och surrar där som en irriterande mygga man inte hittar när man ska sova. Den vill inte försvinna så lätt!