Att som vuxen bli nervös för att gå till jobbet känns nästan lite löjligt, men jag måster erkänna att jag är nervös. Inte så mycket som i att jag är rädd för att det ska vara läskigt eller jobbigt utan mer på ett sätt som att jag är förväntansfull för vad som ske. Ska bli spännande att se vem jag träffar och vad dagarna har att bjuda på! Det som är det centrala med mitt jobb är ju just att jag träffar nya människor och står för nya utmaningar varje gång. Det är som att börja om från noll varje gång jag jobbar, åtminstone till en stor del. Mycket av det praktiska är ju det samma. Nu kommer få en uppdatering sen om hur det går. Ska försöka förklara lite mer lite för er vad jag egentligen gör på jobbet. Men det kommer till helgen. Nu laddar jag för träningen ikväll med ett glatt gäng tjejer i olika åldrar (från 15-80 år).

Trots att jag i lördags var superförkyld så blev jag mirakulöst frisk till idag. Vet inte vad det är men jag verkar inte riktigt bli sjuk. Det är i och för sig bra, men frågan är om (och i såfall när) ett bakslag kommer. Det är väl bara att köra på i 190 km/h tills man når väggen. Får passa på när tillfälle ges. Var i vilket fall och tränade idag. Men tog det lugnt så jag inte skulle ta ut mig ifall jag skulle må sämre. Nu såhär efteråt känns det bra, både att jag tog det lugnt men också för att jag tränade. I morgon ska jag köra mitt egna pass och hoppas det går lika bra. Troligen kör jag då heller inte till 100% för att inte ta ut mig. På onsdag blir veckans sista pass eftersom torsdag och fredag kommer ägnas åt jobb. Så ni som bor i närheten av Lidköping får gärna besöka mig på Hjertbergs.

   Jobbkläderna på!

Ibland kan små saker få en att må bra. Dagen i sig har varit ganska tråkig, sambon är sjuk och jag klantade mig lite på träningen. Men jag är glad ändå. Känner mig sådär oförskämt nöjd med mig själv på nått sätt. Var nog kicken efter träningen, man mår alltid så bra efteråt även om det är jobbigt under tiden. Men jag har gjort såna enorma framsteg på dryga två år. Kan knappt förstå att jag gått från en trött flubbig soffpotatis till en pigg mindre flubbig hurtbulle. Som dessutom leder mitt egna pass. Det är fantastiskt! Fick förresten lite jobberbjudande idag. Ska bli kul med lite mer jobb. Mer info om när och var kommer. Hoppas några av er läsare kan komma och besöka mig då.

   Det är det lilla som gör det.

Torsdagen och fredagens jobb gick jättebra. Var i en trevlig butik med mycket (mestadels) trevliga kunder och väldigt trevlig personal. Vissa jag mötte fick mig verkligen att förstå att jag gillar mitt jobb. Jag stod hela tiden i närheten av fruktbuffén och blev läskad varje gång någon öppnade den så doften av jordgubbar nådde min näsa. Så igår köpte jag med mig lite hem innan jag gick hem. Det var jag värd efter två dagars hårt arbete. Dock så blev jag under fredagen lite krasslig, fick ont i halsen under eftermiddagen och det blev bara värre. När jag kom hem var jag riktigt krasslig, hes och ont i halsen. Sambon och pappa var då i full gång med att montera ihop vår nya säng. Den var hur skön som helst att sova i. Det var en extra speciell känsla att få krypa ner i den, nyduschad med nya lakan. Kände mig som en ny människa när jag vaknade, men förkylningen var ändå ett faktum. Så just nu är läget ytterligare något sämre, med huvudvärk och rinnande näsa. Ska bli skönt att lägga sig i sängen igen så jag kan hissa upp och ner mig lite som jag vill.

   Det är roligare med en egen fjärkontroll till sängen än att åka på Liseberg. Wiiiie!!!