Under sommaren har jag inte hunnit eller heller prioriterat träningen. Har inte varit motiverad och dessutom har det varit på tok för varmt enligt mig. Har nog svettats ändå. Bara att gå ut genom dörren har fått mig att drypa av svett. Skämt ådisdo, så har jag faktiskt känt mig lite stressad över det hela. Det har mer känts som ett tvång än som något kul. Men på söndag åker jag och övriga träningsinstruktörerna iväg på en inspirationsdag i Växjö. Då hoppas jag att min glädje och kämpaglöd kommer tillbaka. Jag har ju fått såna kickar och ny energi av att träna tidigare. Har sett det som lite av min terapi. Jag vill så gärna få lusten att snöra på mig skorna och ge mig ut i löparspåret igen. Men en dag framöver (typ nästa vecka) så ska jag göra ett försök. Har gått en del promenader och rört på mig på andra sätt (badat, lekt, hoppat studsmatta osv), så jag har inte varit lat.

När det börjar bli höst och livet återgår till det normala så har jag alltid mycket att göra. I söndags började sambon jobba igen efter semestern. Man blir otroligt snabbt van vid att ha honom hemma. Trodde det skulle vara svårt att sova utan honom, men det har gått väldigt bra. Men jag längtar redan efter nästa semester. Men jag hinner knappt sakna honom de närmaste veckorna. Har fullt med spännande och mindre spännande saker inbokade. Kalas, kurser, möten, konsert, träning, frisörbesök, hotellövernattning, roadtrips, planering och en massa annat står på schemat. Någonstans där mellan ska jag hinna vila lite och förhoppningsvis både göra om lite här hemma och shoppa. Fulla muggar, full fart framåt är det nya nu.

   Jag är på väg.

En av mina barndomsvänner gifte sig för cirka en månad sen. Fram till bröllopet kretsade även mycket av mitt liv runt just detta. Tillsammans med hennes andra vänner planerade jag hennes möhippa. Många trådar att knyta ihop för att det skulle funka. Den blev väldigt lyckad, liksom själva bröllopet. Sen var det ju klart kläder, smycken, skor, väska, smink och frisyr som skulle fixas inför själva bröllopsfesten. Gjorde dessutom en film och "nygifta"-skylten till bilen (då min pappa körde dem i sin Mustang). Dessutom skrev jag och en vän ett tal till bruden som vi höll under bröllopsmiddagen.

   Vi smög oss fram mot huset för att kidnappa henne (jag längst till höger).

  Sen klädde vi ut henne till prinsessa och skickade ut henne på uppdrag!

  Efter det tvingade vi henne klättra....(Här säger hon: Å ni tänker att jag ska klättra dit upp?)

   .....högt upp i ett träd.

  Första ordentliga kyssen som gifta.

  Det fina brudparet.

  Vrålåket med den fina skylten.

Att ge upp när det blivit jobbigt har lite varit min melodi. Men det känns som om jag kommit ifrån det mer och mer. Aldrig trodde jag att det skulle gå så bra att orka kämpa. Men å andra sidan måste man välja sina "strider" när det väl gäller att kämpa. Just nu har det varit en tuff period för mig psykiskt. Fysiskt har det varit bättre än på länge. Med en massa kilometers löpning i ryggen så går allt framåt på den fronten. Dessutom har vi fått bort vår hemska häck utanför huset. Inte nog med att jag bokstavligt brottats med rötter och envisa smålönnar så har jag kånkat massor med kantstenar. Jag visade vem som bestämde och var mer arbetsam än de tre karlarna som var med. Som tur var fick vi hjälp av en snäll vän med en traktor som mejade ner häcken lättare än vi hann säga nationalencyklopedin. Nu är utsikten från huset lite annorlunda än tidigare. Spännande förvisso, men annorlunda. Har även hunnit med att städa ur ett av rummen hemma hos farmor. 9 sopsäckar fulla med skräp! Å detta bara i ETT rum! Pust! Tur att vi inte måste röja ur alla nu på stört, men innan midsommar ska köket vara klart för då får vi sommargäster i huset. Kan ju säga att jag haft mer ont i ryggen den senaste veckan, men denna gången på grund av träningsvärk.

Har i några dagar haft ont i ryggen. Var rädd att jag sträckt mig under nån av mina löpturer. Efter måndagens löpträning med gänget så hade jag ännu ondare i ryggen pga träningsvärk. Men idag så insåg jag att min ryggvärk har en helt naturlig förklaring. Det visade sig vara "DEN veckan" i månaden. Så nu kan jag pusta ut och slippa oroa mig över värken. Vet ju att det annars kan betyda nått värre än bara lite menssymptom. Det gick helt okej att jogga och gå idag. Fick lite ont i magen, av förståliga skäl. Imorn är det på't igen!

Eftersom jag har fått några kommentarer om mitt tidigare inlägg om att jag gått upp tidigare än vanligt. Istället för att skriva samma sak flera gånger så får det bli ett helt inlägg istället. Jag förstår att ni som jobbar har svårt att sova länge till och med på helgerna. Eller att ni med barn inte har möjlighet till det. Jag förstår helt och hållet vad ni menar. Jag skulle ärligt talat vilja gå upp mycket tidigare. Gillar mornar. Men eftersom jag egentligen inte har nått att stiga upp tidigt för och har problem med sömnen är det svårt. Vissa nätter (läs tidig morgon) somnar jag inte för än kl 4. Då kännas det inte så lockande att gå upp klockan 8 om jag inte måste. Dessutom tvingas jag pga mina sömnproblem äta sömntabletter som gör mig lite trött på morgonen vilket resulterar i att jag ofta sover lite längre än vad jag behöver. Så när jag väl somnat så är det väldigt skönt att sova, än om kl står på 12 när jag går upp. Kan dessutom till mitt försvar säga att när jag jobbade i förskola gick jag ofta upp kl 4:30, så jag är värd att sova lite nu. Hoppas ni kan sova lite längre ni också, det är väldigt skönt att sova!

Ibland kan man överraska sig själv. Vaknade före kl 10 idag, av mig själv. Det händer inte ofta ska ni veta. Åkte till Herrljunga en sväng för att fixa lite ärenden som i sin tur ledde till lite mer arbete. Men det ska ju inte vara lätt att fixa småsaker, tydligen! Men jag fick i alla fall handlat lite och köpt mig en fin vristlänk. Sen har jag solat lite och senare är det dags för löpkväll med ett glatt gäng. Tror inte jag slår nått banrekord precis, men jag ska nog ta mig runt den här gången. I morn ska jag hälsa på lille O och hans mamma. Ska bli kul att se vad vi ska hitta på. Blir säkert en tur till lekplatsen. Då kan vi ju leka lite samtdigt som jag och O's mamma får sola lite. Perfekt!

Varför ska det vara så svårt att hitta tid och inspiration till att blogga? Jag som älskar att skriva. Det är nått magiskt med att låta fingrarna flyga över tangentera för att forma ord och meningar.  Kanske är det så att det fina vädret gjort det lite svårt? Men jag har hunnit med en massa kul saker i helgen. Shoppade lite fina träningskläder igår som jag sedan invigde på kvällens joggingtur. Slog banrekord igen. Har tidigare bara orkat 3,75 km, men igår så tog jag hela 5 km utan att stanna. Det känns helt sjukt! Dock är det inte ett rekord som slår mitt personbästa. Men snart är jag där. Målet är att springa en mil inom en snar framtid. Har dessutom haft besök av en busig lite tjej idag och så plockade jag lite liljekonvalj. I morgon väntar nya utmaningar och äventyr. Ser fram emot detta!

   Såhär glad och snygg såg jag ut efter att ha joggat 5 km.

   Hade besök av min sambos brorsdotter idag. Vi busade och skojade med "lillebrorsans" gummibåt.

  Jag plockade några liljekonvalj. Så nu doftar det ljuvligt här!