På julafton, strax innan det blev riktigt mörkt, gick alltid mor ut på logen med ett stort fat gröt. Det var en vit och god gröt, kokt på mjölk. Ovanpå gröten hade hon lagt en rejäl klick solgult sommarsmör. Grötfatet ställde hon intill ett stort kvisthål i loggolvet. På juldagsmorgonen skyndade sig barnen att se efter om gröten var uppäten, och det var den alltid. Drängen Olof flinade och sa att det var råttorna som hade tagit den, men de andra skojade inte om en så allvarlig sak. Tomtenissen och hans mat fick man aldrig skratta åt.

Mormor berättade att i hennes ungdom hade två drängar, som hade arbetat tillsammans på en stor gård, ett år på skämt lagt smöret underst i skålen istället för ovanpå gröten. När tomten kom trodde han att gårdsfolket hade slutat att ge honom smör på julgröten, och en sådan snålhet kunde han inte tåla. Han gick direkt ut till fähuset och slog ihjäl den duktigaste mjölkkon på gården. Men hungrig var han förstås ändå, och efter en stund gick han tillbaka för att äta upp gröten. När han hittade smörklicken på botten på fatet blev han glad igen och ville ställa allt till rätta. Och han tog den döda kon och bar henne genom sju kyrksocknar, ända tills han kom till ett ställe där de hade en nästan likadan ko. Den tog han med sig tillbaka hem och den döda lät han ligga kvar på den andra gården.

Gröten var en belöning som tomten skulle ha för att han hade hjälpt till på gården under året som gått. En av hans uppgifter var att sköta om djuren på nätterna, men han var lite orättvis, för en del djur tyckte han bättre om än andra. När han var riktigt snäll mot en häst så märktes det tydligt, för på sådana hästar gjorde han små flätor i manen. Far hade försökt lösa upp flätorna, men det kom alltid nya efter några nätter.

Tomtarna brukade dra in säd till gården där de bodde, och den säden stal de från grannarnas åkrar. En bonde hade sett sin lille tomte komma släpande på ett sädesax, och tomten pustade och suckade under bördan. Då sa bonden hånfullt:

- Det där va väl inget å pusta för!

- Men det ska bli mindre nästa gång, fräste tomten tillbaka.

Sen dröjde det inte länge förrän bonden blev utfattig, för nu började tomten dra säd från gården istället. Och då gick det fort, för tomten var vrålstark, och det som hade sett ut som ett ax var i själva verket ett helt lass.

Det var bäst att inte alls lägga sig i vad tomten gjorde eller hur han såg ut. I mormors barndomshem hade de ofta en tomte som varje vinter siktade mjölet så det blev förtrollat och alltid räckte till, hur mycket pigan än tog i bingen. En kväll hade mor och far i huset fått se tomten stå och sikta, men han såg så trasig och vanskött ut att de tyckte synd om honom. Både tröjan och skjortan var utslitna, och armbågarna stack nakna fram genom tyget. Byxorna och skorna var nedsmetade med lera och kodynga. Skägget hade blivit så tovigt att det såg ut som om han inte tvättat det en enda gång på de tusen år som han troligtvis hade bott på gården. Mössan, som nog hade varit röd, hade hunnit blekna och hade nu samma skära färg som en nyfödd grisunge. Den var hemskt trasig, och för att den skulle sitta kvar hade tomtenissen dragit ner den så långt i pannan att ögonen knappt skymtade under mösskanten. Dagen därpå lät de en skräddare sy en ny dräkt åt tomten, berättade mormor. Sen ställde de sig på lur för att se hur han skulle bära sig åt. I skymningen kom tomten, och när han såg de nya kläderna bytte han genast om. Så började han sträcka på kroppen och kråma sig, och han slätade till skägget med handen så gott det gick. De hade sällan sett någon som varit så högfärdig. Sen så sa tomten:

- Gossen är granner, han sej nerdammer, sikta aldrig, aldrig mer.

Och det löftet höll han. Nu hade han blivit för fin för att arbeta, och gårdsfolket fick aldrig mer någon nytta av honom.

På de gårdar där tomten trivdes och inte blev störd hjälpte han sin husbonde på alla sätt, berättade Olof. Han hade hört en historia om tre drängar som hade tröskat med slaga, och det var ett dammigt och tråkigt arbete. I vanliga fall brukade de blir klara till jul, men nu var det snart påsk, men drängarna som gjorde grovjobbet blev bara mer och mer förtvivlade. Till slut frågade drängarna en kringvandrande finngubbe hur de skulle bära sig åt. Jo, de skulle räkna nekarna, både på kvällen före och morgonen efter, så de fick veta hur många nekar som tomten dragit in på natten. Det gjorde drängarna, och då slutade direkt tomten att dra in säd.

- Han kan inte arbeta när han säger sig kontrollerade, sa Olof.

För det mesta var tomten osynlig. När han visade sig var han oftast lika stor som en femårig pojke, men han var gamma och rynkig i ansiktet, och hade vitt hår och skägg. Men han var bra på att förvandla sig. Till en gård där de förr aldrig haft någon tomte kom en dag en liten parvel och sökte plats. Mor i huset var ensam hemma. Hon granskade honom uppifrån och ner och fnyste:

- Nej, du är för liten!

-  Är jag liten? sa tomten, och blev plötsligt så stor att han räckte ända upp till takåsen.

- Usch, sa gumman. En som är en så liten och kan bli så stor, den vill jag inte ha i mitt hus.

Hela stugan skakade till, och på ett ögonblick var besökaren borta. Tomtens rätta plats var i gamla ladgårdar och uthus, bland murkna timmerstockar och slitna logplankor. Gullberga var gammaldag, och där trivdes tomten. Men det fanns inte så många sådana gårdar kvar längre. När någon bonde byggde nytt och modernt gav tomten sig snart iväg därifrån. De gråa tomtenissarna började försvinna från trakten, och ingen visste vart de tog vägen.

ur Trollguld av Ebbe Schön och Bengt Arne Runerström

 

AnetteJ

22 december 2011 11:01

Tack för titt o kommentar inne hos mig ;)

http://www.mammajersmyr.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har äntligen gjort slag i saken och bytt bloggportal. Tack och hej bloggplatsen! Hej på dig Nouw! Ni hittar den nya bloggen på: http://nouw.com/lillapys                 Kod för att importera min blogg till Nouw: 1590276536 ...

I lördags var jag en sväng i Göteborg. Det var jättekul att komma ut på lite äventyr. Jag var och hälsade på min vän Andreas och hans sambo. Vi kollade på Eurovision Song Contest. En helt sjuk kväll! Trodde aldrig att Sverige skulle ta hem detta igen...

Häromdagen berättade jag ju om att jag fått besök av en reporter från P4 Sjuhärad. Nu finns min intervju ute på nätet. Vill ni lyssna på den ni också så klicka här!       ...

Tänk vilka under lite kärlek från barn kan göra. Idga har jag inte så ont i kroppen, dock mest i knoppen. Vaknade med migränliknande huvudvärk som hållt i sig hela dagen. Börjar bli lite bättre nu. Ska försöka vila mig nu ikväll. Nog om min värk (vil...

Som ni vet så har jag ätit en kur med inflammationshämmande tabletter för att slippa värken i kroppen. Jag märker lite skillnad i ryggen och axlarna. Men nu har smärtan blivit värre i höften/rumpan ner i benet och sen har jag även fått ont i ena arme...