Tycker denna "lilla" dikt av Viktor Rydberg är mysig och helt obligatorisk på jul. Så läs och njut.

TOMTEN

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

josefin

22 december 2009 11:27

åh. den är fin! hade helt glömt bort att den fanns.

http://nollnollnoll.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har äntligen gjort slag i saken och bytt bloggportal. Tack och hej bloggplatsen! Hej på dig Nouw! Ni hittar den nya bloggen på: http://nouw.com/lillapys                 Kod för att importera min blogg till Nouw: 1590276536 ...

I lördags var jag en sväng i Göteborg. Det var jättekul att komma ut på lite äventyr. Jag var och hälsade på min vän Andreas och hans sambo. Vi kollade på Eurovision Song Contest. En helt sjuk kväll! Trodde aldrig att Sverige skulle ta hem detta igen...

Häromdagen berättade jag ju om att jag fått besök av en reporter från P4 Sjuhärad. Nu finns min intervju ute på nätet. Vill ni lyssna på den ni också så klicka här!       ...

Tänk vilka under lite kärlek från barn kan göra. Idga har jag inte så ont i kroppen, dock mest i knoppen. Vaknade med migränliknande huvudvärk som hållt i sig hela dagen. Börjar bli lite bättre nu. Ska försöka vila mig nu ikväll. Nog om min värk (vil...

Som ni vet så har jag ätit en kur med inflammationshämmande tabletter för att slippa värken i kroppen. Jag märker lite skillnad i ryggen och axlarna. Men nu har smärtan blivit värre i höften/rumpan ner i benet och sen har jag även fått ont i ena arme...